aclathletics.blogg.se

2014-10-07
20:24:00

Hannah Uhlán- Min väg tillbaks 1

Hej, Mitt namn är Hannah Uhlan och jag är 19 år gammal. Jag tog studenten i somras och jobbar för tillfälligt på tre olika jobb : Ullmax- ett lager jobb , Strike- en bowlinghall i Örebro samt Travet i Örebro. Utöver detta så spelar jag fotboll i KIF Örebro Talang, som tränar 4-5 gånger i veckan.  Jag har spelat fotboll i KIF i ungefär 3 år nu och jag är mittback. Innan jag valde att byta till KIF spelade jag i alla ”bondelag” som alla kallar det: Hidinge, Latorp och Adolfsberg. Att komma till KIF var en väldigt stor utmaning men samtidigt väldigt bra för de mål jag vill uppleva/uppnå under min fotbollskarriär. Men när man har framgångar så kommer det alltid motgångar..

Det var den 22 augusti 2013 och jag vaknade upp hos min kompis Fanny som bodde nära planen där skolan skulle träna, på pettersbergs IP. Det var första träningen/tuneringen efter sommarlovet och jag gick i trean på gymnasiet.  Jag stod och valde mellan mina nya fotbollsskor eller om jag skulle träna med de gamla. Men självklart ville jag ha på mig mina nya svart/vita Nike skor. Träningen kom igång och lagen delades in blandat med tjejer och killar. Det var mini turnering som stod på spel.

Matchen var igång och vi skulle möta tvåorna och självklart ville jag vara med och spela. Jag var först tveksam om jag skulle kliva av eller inte med tanke på att vi hade en viktig match på helgen. Dubbelmöte nere i Skåne och vi var tolv spelare med mig. Men envis som jag är fortsatte jag spela. Jag gick upp i en nickduell och nickade ihop med en klasskompis och ramlade sedan och landade på mitt knä. Jag ställde mig upp och haltade vidare. Jag hör hur min andra kompis säger till mig att jag ska kliva av planen. Men envis som jag är igen så fortsätter jag spela.  Motståndarlaget försöker passa forwarden i samma lag. Men jag läser spelet och går in framför och tar bollen. Driver sedan upp emot försvaret och ska finta. Jag gör min favoritfint och ska sedan gå in axel mot axel och knät knakar till och det blev helt svart. Jag vet inte om jag svimmade av för jag ”vaknade” upp och jag låg åt sidan mitt på fotbollsplanen. Jag skulle räta upp min kropp men kommer ingenstans med kroppen eller benen. Jag känner smärtan i knät och jag skriker samtidigt som jag gråter och skrattar. Alla känslor kom på samma gång. Jag minns smärtan och smällen så väl så det gör ont inom mig när jag skriver detta. Skoltränarna sprang och hämtade massa lindor och lindade mitt knä med två styckna lindor. En linda som satt lite löser än den andra och en linda som satt stenhårt över den första. När jag skulle ta mig upp på benen kunde jag knappt gå så jag blev buren ut från planen av mina tränare.  

Samma dag ringde jag till vårdcentralen och fick en akut tid till en sjukgymnast. Sjukgymnasten sade att min menisk var irriterad/ uttänjd. Men jag tyckte det inte lät så himla trovärdigt. Så nästa dag åkte jag till en annan sjukgymnast som sade att mitt ledband var uttänjt. Nu hade jag två st alternativ att tro på och dessutom var inte svaren lika varandra?  Där stod jag som ett frågetecken och visste inte vilket jag skulle tro på..

 

Fortsättning följer….

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: